2

helgen spenderades i Hummelholm, eller snarare med lien i handen på reservatet. det var dags för "slåttanna", obegripligt och svårt att förklara. kort och gott, hela byn slår hö. jag har åkt därifrån med en smärre armskada som souvenir. ett blåmärke som vars blåfärg är värst just nu och kommer att avta, men lär synas i flera dagar. det ser verkligen ut som att någon varit lite för våldsam.



skolångest så långt ögat kan nå, jag väntar bara på att allt ska lösa sig med kommunen och boendet och så..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0