så nära, men ändå så långt borta
har en söndagsångest utan dess like idag. ser inte fram emot denna vecka, litteraturseminarie och opponering står på schemat. litt.seminariet känns som vanligt jobbigt innan man kommit dit, men när man väl sitter där så är det jättemysigt. läraren är spansk, charmig och lik javier bardem. kommer sakna honom. opponering känns inte alls kul. att själv bli opponerad på är inget problem, är rätt bra på att ta kritik. men att opponera på någon annan, oj oj. jag tänker på mig själv som en ganska småelak människa, men ändå klarar jag inte av sånt där. usch. och på spanska dessutom. nej tack. ser dock fram emot tors, för hur det än går så är det klart då! :)
helgen har bestått av invigning av skidbacken, slappande och middag hos mormor. hade mina nya glajjer, och hon visade hennes gamla Ray-Bans som hon köpt på 90-talet. blev tokkär, och jag fick med mig dom hem. vill ha sommar nu! (känns lite väl stekigt att gå runt med solglajjer på vintern..)
Kommentarer
Trackback
