Cumpleanos!
Idag fyller jag år! Just nu väntar jag på fika på säng, sedan börjar kaoset. För om exakt en timme drar hela konkarongen till Barcelona! Och det bästa av allt - ingen separationsångest förutom till Bruce (big time) för hela släkten ska med. Så good morning! And in case I don't see ya, good afternoon, good evening and good night!
well now I'm no hero that's understood
inte så dum som jag verkar
den eviga diskussionen här hemma är vad man hellre möter om man befinner sig mitt i havet, en vithaj eller en blåval. jag väljer, och har alltid gjort, att hellre möta en vithaj, för jag tror hellre att jag dör än blir mentalt sjuk efter ett möte med en val mitt ute i Atlanten. därför, när jag hittade just denna sida där man kan jämföra blåvalens vikt och längd med t.ex en människa eller ett flygplan, DÄR MAN ÄVEN KAN JÄMFÖRA BLÅVAL OCH VITHAJ, blev jag glad. jag låter bilden tala för sig själv.
terminar/empezar
Fullt ös, medvetslös
Solo Dios sabe cuánto te quiero
piso propio
Lägenhet?
går i flyttningstankar (helt ofrivilligt, är tvungen att lämna underbara Pilgatan på underbara Öst på stan), som de flesta vet. av någon anledning är det det enda jag kan prata om just nu, och det upptar en oroväckande stor del av tankeverksamheten. det kanske lugnar ner sig nu när jag står etta i kön på en etta på nybyggda Geografigränd. lägenheten är helt dreamy enligt planritningen (just nu består den väl i verkligheten mest av betong och sågspån) och området är dreamy (jag kan absolut tänka mig att rasta Bruce där). mitt enda bekymmer är att den är kanske för liten? jag är ju så bortskämd med mina 55-60 (?) kvadrat nu, och har blivit ganska bekväm av mig. I wonder, I wonder. har aldrig kollat på planritningar förut så jag har inte det "tränade ögat" som krävs för att visualisera hur lägenheten ser ut, så man än väl inte dummare än att man mäter upp varje rum. så, nu består större delen av min lägenhet av snören,markeringar för fönster etc. de ska få sitta kvar till imorgon, sedan måste jag bestämma mig. jag känner mig inte så orolig dock, magkänslan får ta beslutet :)
Centenario
El que no tiene memoria se hace una de papel
imorgon är det redovisning av grupparbetet vi hållit på med nu i två veckor, ett samarbete mellan blivande textil- och träslöjdslärarna. rätt slappt och väldigt kul, främst detta. vi hittade en ful ankunge-stol som någon lämnat kvar, som vi med kreativitet, massor av t-shirtar och lite skillz gjort till en riktig vacker svan. känns faktiskt helt okej att visa den i lärarhusets ljusgård imorgon, för ovanlighetens skull.
ännu mer okej känns det att nästa vecka börja med momentet "enkelt plagg", för jag är så taggad på att äntligen få sy en klänning till vårsittningen den 16 maj! känns superkul! min plan är något sånt här, fast lite mer avancerat och raffigt (som man kanske skulle uttryckt det förra gången en sån här klänning var inne, sisådär en 50-60 år sen)
por fortuna
regular ordinary swedish påskfirande
- målat ägg med Gustav
- sett Jesus Christ Superstar, snart en holmgrensk tradition.
- ätit massa godis
- åkt bräda för sista gången för i år
- ätit middag med släkten
"one of the 24 similarities between girls and fish is that thay are both attracted to shiny objects"
äventyr
primavera
en ny era är här! praktiken är slut, mars är snart slut och vinterkläderna är bortstoppade. all ny fritid firades idag med att sy en blus/tröja/topp (den eviga frågan - vad är vad?) i samma modell som en orange som jag praktiskt taget lever i. dessutom lyckades jag fynda Tigerjeans för billig peng på häggan idag, så jag är väldigt nöjd :) nu fattas bara att all snö smälter och temperaturen stiger sisådär 15 grader, då kan jag börja använda ALLA kläder och skor! oh happy day.
Kärlek är inte att hitta någon att leva med, det är att hitta någon man inte kan leva utan.
Long time no see! har lovat att blogga många dagar nu, men livet är lite hektiskt just nu. det här med 8-16-jobb är inte riktigt min grej, speciellt inte nu när det innebär pendling också. hur som firar jag idag att det bara är två dagar kvar här på Liljaskolan, sedan är det älskade Lärarhuset som gäller återigen. missförstå mig rätt, det har varit en superbra praktik. men jag gillar att ha mycket fritid, och jag gillar att stiga upp efter kl. 06 på morgonen. de här veckorna har givit mig mycket, inte minst har jag lärt mig två saker om mig själv: att jag kan få invärtes vredesutbrott av folk som går sakta. jag tror jag har skrivit förut om att jag blir galen hulken-style av att cykla i motvind, och det här är precis samma sak. och dessa veckor har mitt tålamod prövats minsann, då jag ständigt lyckas hamna bakom horder av liljaelever som ockuperar hela gångbanan i snigelfart. det andra jag märkt är att jag aldrig lyckas dricka upp mitt te. för att kompensera för det ickeexisterande kaffedrickandet så dricker jag te, mest för att det är en social grej. dock, hur kan folk obehindrat dricka te/kaffe som för en sekund sen nådde kokpunkten? antingen sitter jag och småblåser hela tiden på det, eller väntar och glömmer bort det. summan av kardemumman, det har blivit mycket brända tungor och inte så mycket tedrickande för min del.
sen, när jag kollade bilder som skulle upp här så kan man ju undra vad som hände med mitt inofficiella köpstopp. min plan var att spara pengar och inte handla så mycket grejs innan Barcelona om 78 dagar, eftersom det då skulle bli superkul att shoppa där, men ändå lyckas jag ju få med mig något hem lite nu och då. senast i raden var 18 meter tyg och ett par skor. skorna hittade jag på Åhlens - såg, älskade, köpte. dom känns väldigt 90-tal, med den smala remmen över krokigtårna, och nostalgikern i mig hurrar! tyget, det hittade jag på en utförsäljning för 10 kr/metern så det kändes högst försvarbart. iaf om jag lyckas sy ett enda plagg av det.
och just det, tipset! gå och se Carmen, operan, på Norrlandsoperan. 100 pix för sista raden samma dag som man köper biljetten. supervärt!
Now you're just somebody that I used to know
morgon med Bruce
No volveré a hacerlo nunca
Har idag överlevt en nära-döden-upplevelse, nämligen längdskidåkning. Med lånade kläder och utrustning bar det iväg, 5 km senare har jag ont i hela kroppen och har sträckt ljumskarna. Never again. Tacka vet jag brädan, mycket mindre smärtsamt.
Estar vivo
Bruce överlevde "operationen" och är nu mer levande än vanligt. Busar och håller på, det är som om han vore 4 månader igen.
Till något helt annat, så var jag på stan med amanda fousi idag, och shoppingnerven slog till igen. Så.. Jag kom hem med ännu en marimekkoburk och likadana dricksglas som Amanda. Så kallade "Hanapee-glas", en av våra gemensamma favvobloggare. Så dom ska invigas imorgon, med alkohaltigt innehåll!
Annars då? Imorgon ska jag till ålidbacken och vara hurtig. Åka bräda och, hör och häpna, längdskidor. Sen bär det av hemåt stan, för mellofinal och utgång. Bra helg hoppas jag!